Ingress, förord  1 Innehållsförteckning  2 Utrustning 1944-1970  3 Lindömetoden (OD-metoden)  4 Undervattensprängning  5 Historik, Bergborrning  6 Kontroll av borrprecision  7 Schaktdrivning  8 Bergrum  9 Utrustning för laddning  10 Sprängämnen, Tändmedel  11 Utrustning för lastning & transport  12 Fullortsborrning  13 Fräsande bergbrytning  14 ERfarenhet av projekt  15 Geologi  16 Förstärknngsarbete (X)  17 Utveckling vid gruvor  18 Utveckling vid bergmaterialindustrin  19 Utveckling vid stenindustrin (X)  20 Utveckling vid kalkstensbrytning (X)  21 Kalkylering datasystem  22 Export sprängteknik  23 Resumé BK deltagande & Historia  24 Standardarbetet   25 Ventilaion  26 Kökort för syneförrättare  27 Utbildning på bergområdet  28 Skador, rättsfall, artickel ur BIN  29 Juridik, försäkringar  30 Morgondagens utveckling   31 Sammanfattning  32
Kapitel 25 - Standardarbetet
Författare: Henry Sandström
Genom mitt initiativ 1972 gjorde vi en gemensam ansökan till Byggforskningsrådet (BFR) från Skanska, Akustikbyrån AB och vårt företag Innovation AB. Ansökan gällde att framtaga svenska standarder för vårt område vid sprängning m.m. för kontroll genom vibrationsmätning och syn före och efter sprängning av fastigheter m.m.

Vid remissförfarandet ansåg dåvarande Planverket att det var ett angeläget område att satsa på. De förordade dock en bredare grupp än i ansökan för att behandla problemet. Detta bidrog till att IVA sammankallade berörda parter inom olika industriområden.

Ett stormöte arrangerades av IVA i biografen Royal. Efter detta möte bildades IVA-kommittén för vibrationsfrågor, som arbetade under 6 år, 1976 - 1982. Under de åren bidrog IVA med en sekreterare. Vi tekniker arbetade sedan i olika arbetsgrupper. Efter 6 år övergick ansvaret till Svenska Elektriska Kommissionen (SEK). De tekniker som var intresserade av vibrationsfrågor m.m. bildade då Svenska Vibrationsföreningen (SVIB). Numera en nordisk förening.

Engagemanget från IVA innebar det trevliga att vi medlemmar i arbetsgrupperna blev inbjudna till IVA:s högtidliga möten på hösten med högtidsdräkt. Det började med en ceremoni i Konserthuset. Därvid skedde utdelning av medaljer och diplom till årets förtjänta personer inom svensk industri. Ett år fick min chef i Skanska, Sten Brännfors, en guldmedalj för vår utveckling av sprängningsmetoden för Lindökanal i Norrköping (Internationellt OD-metoden).

Från Konserthuset gick sedan bussar till Grand hotell för festsupé med musik och dans med IVA:s inbjudna kvinnliga medarbetare. Vart femte år fick vi också ta med våra fruar vid IVA-mötet. För festsupén blev då Grand hotells lokaler för små och utbyttes mot Blå Hallen i Stadshuset. Musik med dans blev det i Gyllene salen. På det sättet fick Ulla också uppleva feststämningen liknande Nobelmiddagen.

Vibrationsföreningen (SVIB), som har ca 500 medlemmar, anordnar i november varje år en så kallad Vibrationsdag (SVIB-dag) med aktuella föredrag på området. Jag har deltagit som föreläsare några gånger. Samtidigt hålls årsmötet i föreningen. Under några år var jag revisor i föreningen.
Vid varje års SVIB-dag utdelades till någon förtjänt medlem en guldaccelometer (sponsrad). Vi inom byggsidan har ännu inte fått utmärkelsen.

I början av standardarbetet ingick jag i den överordnade gruppen ISO-108. Fem undergrupper finns f.n. på olika områden för trafik,- mark- och byggnadsvibrationer. Under pionjärtiden hade vi ofta gruppmöten hemma hos oss i villan. Ulla lagade i regel fläskpannkaka till de 10-tal deltagarna i arbetsgrupperna.

Under åren anordnar de olika arbetsgrupperna seminarier för sina områden. För vår grupp AU-3 har ett antal sådana seminarier framgångsrikt utförts. Vid en återresa i bil från Idar-Oberstein, stannade vi vid ett sådant möte, som hölls hos Brüel & Kjaer i Köpenhamn. Vi bodde då på ett nytt hotell som tidigare varit något magasin. Vad jag minns av hotellet var, att det fortfarande luktade tjära i rummet.

Standardarbetet har givit till resultat fem svenska standarder för vårt område inom byggverksamhet. Hänvisning till här nedan. Trots att vi i arbetsgrupperna arbetade helt ideellt, fick ansvariga organisationer ekonomiska problem. Ansvaret har under senare år vandrat från SEK till Byggstandardiseringen (BST) till nu senast SIS, som ger ut standarder. Man begär till och med, vilket jag tycker är orimligt, att de ideellt arbetande medlemmarna i arbetsgrupperna skall betala för sitt deltagande. Följden blir väl slutet för detta engagemang i standardarbetet.

AKTUELLT OM SVENSKA STANDARDER.

NY ORGANISATION
Sedan 1994 har en ny organisation byggts upp för standardisering av vibrationsfrågor.
Standardiseringen för byggbranschen var tidigare underordnad SEK ( Svenska Elektriska-Kommisionen ) men finns idag under BST ( Byggstandardiseringen ) . I slutet på 2001 har standardarbetet överförts till SIS vilket organ nu försöker finna en lösning för det fortsatta standardarbetet för arbetsgruppen SVIB/AU 3 för bygg och trafikfrågor.

AKTUELLA STANDARDER.

SS 460 48 66 Vibration och stöt
- Riktvärden för sprängnings inducerade vibrationer i byggnader.
Denna standard används som underlag för att ta fram tillåtna vibrationsvärden på byggnader och anläggningar. Standarden har varit i bruk under 10 år och är väl förankrad i branschen. Boverket har även typgodkänt denna standard och försäkringsbolag hänvisar till den i sina villkor. Tillåtna vibrationsvärden är beroende på avstånd till byggnader, varför avstånds angivelser måste anges i sprängjournal. En blankett för riskanalys för grundsprängning för villor har framtagits och testats under några år av Stockholms Mätpool AB.

SS 460 48 61 Vibration och stöt.
- Mätning och bedömning för komfort i byggnader.
Denna standard gäller för vibrationsstörningar på människan från tex tågtrafik och fordonstrafik. Den gäller ej för bygg och anläggningsarbeten.
Standarden publicerades under hösten 1992 och vi har tillämpat den vid störningar från trafik.

SS 460 48 60 Vibration och stöt.
- Syneförrättning - Arbetsmetod för besiktning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet.
Denna standard har gällt från 1994. Standarden syftar till att samordna arbetsmetodiken och protokoll vid besiktning av byggnader och anläggningar. Ett system för "körkort" för syneförrättare har utarbetats och utförts av Stockholms Mätpool AB.

SS 02 52 10 Spränginducerade luftstötvågor.
Standarden anger riktvärden för luftstötvågor vid sprängning.
Riktvärdena i standarden är baserad på erfarenheter av samband mellan reflektionstryck och skador på byggnader. Riktvärdet för sprängningsarbete i standardförslaget är 500 Pa på ett avstånd över 20 m. För avstånd under 20 meter gäller ej standarden. Risken för luftstötvågor gäller i huvudsak vid tunnelsprängning nära byggnader och fönster.

SS 02 52 11 Vibration och stöt.
- Riktvärden för vibrationer i byggnader för pålning, spontning, schaktning och packning för bedömning av skaderisk. SVIB arbetsutskott, AU3 har fastställt arbetet, att anpassa denna standard till den befintliga för sprängning SS 460 48 66. Byggtrafikstörningar kommer troligen att ingå i nästa version av standarden. I boken ” Pålgrundläggning ” har tidigare en grund angivets för standarden . Byggbranschen har tidigare tyvärr nonchalerat riskerna för den typ av störningar, vilket också har förorsakat bl.a. skador på byggnader.

ISO-8569 -Internationell standard för känslig utrustning t.ex. datorer.
(x)= Under konstruktion