Kapitel 12 - Utrustning för lastning & transport
Författare: Henry Sandström
(Fig 1) Hydralisk grävmaskin
(Fig 2) Frontlastare, 12,3m³ skopa
Bilden visar en frontlastare med 12,3 m3 skopvolym som i dag används vid kalkbrottet i Slite. Transporten sker med lastbilar eller truckar. För lastning i sänkschakt finns olika typer av gripskopor. I större sänkschakt kan även mindre frontlastare användas. Vid undervattensprängning utföres lastningen i regel med grävmaskin försedd med släpskopaggregat (fig. 5).
(Fig 3) Muddverk
För kanal- och hamnarbeten utförs utlastningen med mudderverk (fig. 3) eller med gripskopa (fig. 4)
(Fig 4) Släpskopa
(Fig 5) Gripskopa
Under jord
Tunnlar med areor mindre än 12 m2 har drivits med spårbunden utlastning. Därvid har vanligen utlastningen utförts med rälsbunden kastlastmaskin (fig. 6). Lastningen skedde i vagnar t.ex. typ Granby (fig. 7) dragna med diesel eller ellok (fig. 8).
(Fig 6) Kastlastmaskin
(Fig 7) Grombyvagn
(Fig 8) Lok, växlingsspår
Växling av vagnarna utföres i regel genom utsprängda nischer på ca 100 meters avstånd eller travers (fig. 9) eller genom växlingsspår. I korta tunnlar 100-300 m har utlastningen utförts hela vägen med hjullastare (fig. 10) För större tunnlar (>12 m2) väljes i regel dieseldrivna lastare av olika typer (fig. 111) och för uttransporter dieseldrivna truckar. När det gäller ännu större tunnlar (>20 m2) användes normalt samma utrustning för lastning och transport, som sker ovan jord (fig. 12).
(Fig 9) Travers
(Fig 10) Lasta och bärmaskin
(Fig 11) Dieseldriven lastmaskin
(Fig 12) Lingrävmaskin